Nästa gång har
jag ett budskap till dig. Det budskapet vore följande:
Om du betalar mig
ett par cykellysen så kommer jag med glädje att montera dem och använda dem.
Dessvärre har jag inte råd vare sig med mat eller snus – två saker jag av nedanstående
anledningar skulle prioritera högre om jag haft pengarna i skrivande stund –
och än mindre ett par nya cykellysen efter att de gamla supits bort i olika
vändor. Jag skulle ändock prioritera införskaffande av ett par nya relativt
lågt då jag sällan cyklar när det är mörkt. Det är vidare inte, hur var det nu
du uttryckte det … ”LIVSFARLIGT!!!” att cykla utan lysen på upplysta
cykelvägar, väl medveten om att man inte syns särskilt bra, i en hastighet som
marginellt överstiger gånghastighet (bara så att gångare inte går in i en
bakifrån, det vore pinsamt) och tillräckligt hög för att de flesta cyklister
ska ha mer än några enstaka sekunder på sig att se en. Vid korsande av vägar,
vilket för övrigt sker tre gånger – en av dem en lång bussgata, den andra med kontrollerad
med trafikljus, den tredje är dock lite ”dodgy” – ser jag självklart till att
hålla i åtanke att jag inte syns, även om jag sannolikt syns bättre än jag
antar med tanke på belysningen i dessa fall, men man får ta det säkra före det
osäkra, även om ditt missionerande som påbörjades ett trettiotal meter ifrån
varandra talar för att jag uppenbarligen syns tillräckligt bra för att inte
vara en fara på cykelvägen. För övrigt cyklar jag även på rätt sida cykelvägen,
vilket är mer än man kan säga om generell cyklist i den här staden.
Jag har brutit ben
av att ramla av cykeln och slagit mig bra illa flera gånger utöver det, men jag
har aldrig haft en mörkerrelaterad incident, trots att jag cyklat utan lyse
fler gånger än jag cyklat med lyse i mörkret.
Är det något som
är ”LIVSFARLIGT!!!” så vore det när någon skrämmer skiten ur en när man cyklar
genom att börja skrika ”LYYYYSET!!! LYYYYSET!!! DET ÄR LIVSFARLIGT!!!
LYYYYYSET!!!”. Det kan få en att tappa fokus på cyklingen och omgivande trafik
och leda till brutna armar, ben och nacke.
I morgon kommer
jag tyvärr att ta bussen till jobbet, men om du får för dig att missionera på
fredag igen, då ska jag se till att sprida mitt budskap till dig med hjälp av
något trubbigt föremål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar